Sandra

Var hemma i kära underbara vackra Stockholm över helgen, det var underbart, träffa alla gamla goda vänner (små som stora), en åldersspridning mellan 3 månader och 80+ <3 ren kärlek!

Har funderat mycket på senaste tiden.. sådär som jag alltid gjorde förr! Och inte blir man klokare av det, men endå ska man envisas med att vända och vrida på allt i sitt lilla huvud, varför? man blir ju inte direkt gladare av det, inte alla gånger iaf..

Jag har precis kommit fram till att man aldrig blir nöjd, det är så sjukt trist att behöva erkänna men tyvärr är det sant! Gah, jag blir verkligen tokig! 
Och inte blir det bättre för att man drömmer mardrömmar varje natt, vaknar kallsvettig och kan inte somna om..

Nej jag måste ta tag i mina hjärnspöken och börja se på de goda sakerna i livet istället för att våndas över de dåliga, de som hänt tidigare och så vidare... "Always look on the bright side of life" var det någon som sa och jag borde verkligen ta till mig, precis som så många andra! Man måste sluta se problem och se möjligheter! Skäms..

Vill också tillägga att det är vissa händelser man delar med människor som man inte har i sin närhet längre som man inte kan prata med någon annan om, för det är ingen som förstår förutom just den människan, och jag kan inte direkt ringa människan och prata ut, det skulle bli så fel på flera håll...

gah damp! Skolan nu för möte sen gym! träna bort alla bekymmer ! 

Puss på er mina fina vänner <3